Sista natten

Idag sover jag sista natten i denna fantastiska lägenhet.
SORGLIGT!
Måste fixa och trixa samt jobba innan det är läggdags.
Söta Ella hjälpte mig att flytta det sista ikväll, Malin hjälpte mig igår och det hade inte gått utan vännerna!
Nu är det ett nytt kapitel i mitt liv.
Nya "blad som ska skrivas" på nya adress och jag tror jag kommer kunna trivas på nya gatan i nya delen av Stockholm.
Nytt kan vara en nystart. Nytt är fräscht.

 Nu ett glas Rosé och skrubba!



Som vanligt!!

Ingen skillnad, "Skjut-upp-allt". Nu står jag här nattetid och packar ner mina saker i ikeakassar och väskor. Jag kokar färska majskolvar för jag fick en akut hunger.
Blir vaken ett tag till, samtidigt som jag springer runt som en tok och packar kommer jag på saker jag MÅSTE göra imorgon på jobbet. Stressande när outlooken är full... timme för timme, kvart för kvart..
Borde schemalägga andning och kisspaus också.

Ett, två, tre, andas!!!!!!!!






Bridget på tv.. inget packande..

Mitt jobbande gick okej, har en helvetesvecka framför mig med galet mycket jobb. Men det är bara att ladda med massa positiva tankar och försöka att se det glada i att ha många uppdrag igång samtidigt.
Ibland är det svårt att se skogen för träden eller vad man säger...
Hur som helst, jag sitter uppkrupen i soffan som nu blivit en trygg borg för mig själv, soffan som "skyddat" mig i flera månader och som jag suttit i och både stirrat på tv:n och i taket från. Nu är det näst sista kvällen jag kommer sitta här.. lite sorgligt. Jag måste packa ner mina saker och lämna kvar det som inte är mitt. Upptäckte att det är Bridget Jones på tv:n, älskar filmerna!!!
Orkar inte packa.. orkar ingenting, bara sitta i den här fantastiska soffa som är så stor och skön, stirra på Bridget och skratta och gråta samtidigt. Älskade Bridget som jag inte förstår varför hon "vaggar" fram när hon går.

Vad gäller nya lägenheten är den okej. Ligger bra och centralt samt har balkong.. alltid ett plus.
Bara jag får styla den som jag vill med mina grejer... som jag nu borde packa ner... hmm.
Ska bara samla kraft och Bridget först.




Gillar inte att ha "måsten"!!!!



Nu känner jag att hösten börjar ropa mitt namn, luften känns krispigare, lättare att andas i, och jag känner mig som vanligt lite vemodig inför en ny årstid. Det är sorgligt att ljumma kvällar blir mysiga kalla höstkvällar med kofta och rödvin, men det finns mer sorgliga saker än så i livet. Jag välkomnar hösten! Den får min lilla blogglust att väckas till liv. Inga "måsten" kring bloggandet, det ska jag inte skapa mig.
Mycket har hänt, och jag vet egentligen inte varför jag har kvar min blogg. Men ibland faller lusten in, ibland känner jag att jag saknar min dagbok.
Trots att jag aldrig lämnat ut mig själv och mina känslor speciellt mycket så är det skönt att bara få skriva om sin vardag och sitt liv i all enkelhet.

Idag är det söndag och jag har för mycket att stå i för att i vanlig ordning hat-älska söndagar. Jag måste till jobbet en sväng, har ett kundmöte i eftermiddag (jobbar ihjäl mig så det blir möten på helgerna), samt att jag ska hem till killen vars lägenhet jag ska hyra i höst.
Jag har älskat lägenheten på Kungsholmen med furutiljor, högt i tak, stora ytor, två kakelugnar, men nu är det dags att gå vidare och ge sig av. Till ny stadsdel, och tillfällig boendelösning.
Jag vill ha en nystart och det kommer bli så. Det kommer bli bra. Trots att jag hatar att flytta ska det bli spännande att byta del av staden. Jag har bott på Östermalm innan, men jag tror att det kommer bli bra med den här gatan trots att jag varit lite skeptisk innan.
Träning, balans i livet (eviga tjatet om balans), är saker jag ska prioritera i höst.
Dessutom har jag kraftig hemlängtan och ser fram emot att åka hem ett par dagar i höst. Har inte hunnit det eftersom jag jobbat intensivt. Det finns små bebisar i min närhet som jag bara LÄNGTAR efter att få träffa.

Nu, kaffe såklart, nyhetsmorgon, packar ihop mina saker från lägenheten, tvättar, diskar, och ska ladda för att orka få energi till jobb!!

Trevlig söndag på er gott folk.

Kram Sanna

Minnet vann

Jag hade en deal med mig själv.
Om jag kom ihåg mitt lösenord in till bloggen (vilket jag inte ens trodde), skulle jag skriva ett inlägg.
Vad finns det att säga? Vart ska jag börja?
BLÄÄÄ, hatar att skriva bara ibland, men jag har inte mage att stänga ner sidan... den var en del av min vardag tidigare, och jag får fortfarande ibland ett sug efter att skriva, och jag läser fortfarande bloggar.
Konstigt det där.. varför jag slutade, och varför jag inte bara stänger ner allt.

Ialf, flyttar snart till Kungsholmen (2 fucking fantastiska kakelugnar och härliga tidstypiska detaljer), istället för Östermalm, fattar inte när jag ska ha tid att packa ihop på några dagar bara.
Jag vet ingenting, bara att jag är PRESSAD. Jag jobbar sjukt mycket.. ofta till 23.30, går upp om mornarna och undrar vad jag håller på med. När jag är ledig så sover jag och umgås med mina vänner, dom ger mig kraften att fortsätta. Annars är jag precis mig själv, skrattar mycket och har jävligt roligt, träffar bara en massa konstiga snubbar med perversa sidor och råkar alltid ut för en massa sjuka händelser i min vardag.
Hoppas att ni mår bra?
Puss & Kram

FY FAN VAD ÄCKLIGT!!!!!

Jag hatar kryp i alla dess former, det är en fobi hos mig. Jobbig sådan!! Jag lider av kryp med en massa ben, det är kanske det äckligaste jag vet.. Vad har jag inte hittat i varenda jävla låda/skåp hos mig?! Små äckliga pälsängrar. FYTTIFAAAAAAAAN vad jag får panik och liksom irrar runt som i trans. Detta är så vidrigt så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Är det bara i nyproduktioner som man slipper dessa jävlar?? Jag som älskar sekelskiftes.. De små jävlarna har tom överlevt kylan på vinden för jag har hittat dom där också. Det värsta är (jag har varit med förr), är att det spelar ingen roll om man tar hit typ anticimex, för dom sitter i gamla hus, så då kommer grannens hit. BLÄ!!!!!!! Jag kände för att hoppa ut genom fönstret när jag hittade den första, kände för att råka springa in i kökskniven när jag såg den andra, och kände definitivt att det var skönt att flytta härifrån någon gång mellan den tredje och fjärde pälsängern. Böööööööööööööööl!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

God gärning

Jag ska skänka bort hur mycket som helst, kläder, skor, sjalar, kappor, inredningsgrejer, plädar, prydnadskuddar osv osv, "bort bort bort", tänker jag när jag rensar, det tar aldrig slut. Jag burkar samla och få ångest av att kasta saker men nu är det helt annorlunda. Jag kastar och skänker bort som om det inte fanns en morgondag. DOCK, slår mig tanken att mina vänner, familj eller släkt kanske vill ha det jag bara kastar bort.. Hmmm, tror inte det men kanske... borde jag ta med sakerna till nästa vind och bevara där? Nej det håller inte. Jag måste få bort allt NU!! SORRY!!

Flyttpacka

USCH, denna helgen ägnar jag mig åt det värsta jag vet. Flyttpackning och flyttrensning!!
Ville bara tala om det..

 


God morgon söndag

Just nu flyyyger dagarna fram på ett sätt som är helt jäkla galet. Floff, så var veckan slut, lite så. Helt sjukt.
Helgen har bjudit på helgalen kväll med kollegor som började som AW och slutade mitt i natten, sjukt roligt!!
Även lugn melodifestivalkväll, samt jobb och bio! Man känner att man lever även på helger och det är ju kul det med.

Nu ska jag fortsätta att dricka kaffe och njuta av söndagen!
Ska ta en sväng in till kontoret också.

Trevlig sista dag på denna vecka!


Söndag förmiddag

Det som är bra med att ha mycket att göra är att man verkligen tar tag i dagen och inte sover bort hela helgen. Jag hade ångest för att jag försov mig, men då vaknade jag 09.00 och inte 06.00 som jag tänkte från början, det är ju lite sjukt. 09.00 är ingen sovmorgon för mig egentligen. Men jag har så mycket jag måste göra idag med min viktiga inlämning så varje timme är värdefull om jag ska få sova inatt. Jag hittade de böcker jag behövde på bibblan och tur var väl det, annars hade jag suttit enormt mycket i skiten.. Vid 14.00 kommer Johan och hjälper mig så gott han kan, snälla vänner.

Härlig söndag på er. Gå på bio för mig med ni som ska det. Bästa söndagsnöjet!


Lite hugg i bröstet och pluggeliplugg

Just nu sitter jag och pluggar och har på tv:n i bakgrunden, tycker inte om när det är helt tyst när jag ska koncentrera mig. Jag har lånat Majas lägenhet eftersom hon är i Gbg över helgen. Jag ville inte vara hemma i lägenheten jag delar med en annan tjej för hennes kille är där över helgen och jag behöver vara ifred för jag har så mycket att göra och måste kunna vara själv och inte bli störd.
Jag trivs väldigt bra i Majas lägenhet, kanske ska flytta in här :)! Dricker kaffe, och det känns bra med en alkoholfri helg. Pigg inför jobbet på måndag!

Hoppas ni gör något roligare.

Just det ja, får ett par otäcka hugg i bröstet, mellan brösten typ. Gör sjukt ont och gör mig orolig...

Saknad

Idag kommer min mamma och pappa hem från Spanien, jag har saknat att prata med dom när jag vill och hur jag vill. Det blir ju liksom inte att man ringer och småpratar när dom ligger och solar och har det skönt på en strand. Jag snackade med storasyrran nu och kände en sådan behaglig känsla i kroppen, får alltid det när jag snackar med mina syrror, dom gör mig GLADA. Men så fick jag en smärre ångestattack. Jag vill vara hemma i Göteborg med familjen, hämta mamma och pappa på flygplatsen och vara delaktig i vardagslivet. Jag fick akut hemlängtan, så mycket så jag hade kunnat ta första bästa tåg hem om det inte varit för att jag har en inlämning i helgen som gör att jag måste vara i Stockholm. Jag vill hem, hem, hem. Känns som om jag kunnat skita i mitt jobb här, säga upp mig innan jag ens börjat jobba bara för att ta mitt pick och pack och börja jobba i Göteborg. Men så inser jag att jag får mer kvalitativ tid med min familj när vi väl ses, jag slipper mycket av vardagsirritationen, man hinner längta efter varandra, och man saknar varandra hela tiden vilket bara gör det mer fantastiskt när man väl ses, om jag bor kvar här.. Hmm, inbillar mig det för att inte längta ihjäl mig. 

Älskar min familj.  

Snöööööö, still..

Vi svenskar är ju galna på minsta vårtecken, så fort slask och snö är borta och någon tror sig hitta lite grönt dras stolar fram på uteserveringar och runt stadens alla fik, där sitter vi och huttrar och pratar om hur härligt det är med vår. Just den perioden är jag ingen anhängare till, då står jag hellre ut lite till med att förtära mitt kaffe inomhus och väntar in den lite varmare delen av våren innan jag vaknar till liv och blir helt tokig. Jag är tokig i vår, helt galet vad jag älskar våren. Hur som helst, vad jag däremot inte tycker om är att vakna upp och inse att det är kaos på vägar, och att det fortfarande snöar trots att jag trodde vi skulle blir av med detta snöande och slaskande...

Men nu ska jag vara positiv resten av dagen.. okej.

Våga be om hjälp och kärleksförklaring

Jag måste få höja min familj och vänner till skyarna för det är dom värda!!
Jag är en sådan människa som drar mig in i det sista innan jag vill be om hjälp, jag skulle kunna hjälpa alla mina vänner med att flyttbära till exempel men även om dom skulle erbjuda mig samma hjälp skulle jag i princip säga att det inte behövdes, okej kanske inte just nu för tillfället men ni förstår grejen. Jag vet inte varför jag själv tycker att det är så jobbigt att beklaga mig och prata ut när jag faktiskt själv alltid är en god lyssnare och alltid ställer upp. Men NU, nu idag, har jag bett om hjälp flera gånger på olika plan. Det känns JÄTTEBRA och alla ställer alltid upp, det är det som är så fint med att ha så fantastiska nära och kära. Ibland kan man inte vara så dum och tro att man klarar allt själv och vilja torka upp din egen skit, för ibland behöver man faktiskt hjälp. Och det är inget negativt att våga erkänna att man inte är Pippi eller stålmannen. En av mina närmsta vänner ska låna ut sin lägenhet till mig (hon ska hem till gbg i helgen), så att jag kan få plugga ifred, och några av mina vänner ska hjälpa mig med en deadline om jag behöver i helgen.
Jag är så oerhört glad över att jag har så fina, fantastiska vänner som berikar mitt liv på samma sätt som jag hoppas att jag berikar deras. Jag älskar mina vänner som alla fyller olika funktioner i mitt liv, jag älskar dom så oerhört och är så GLAD för att jag haft så mycket tid att lägga på mina vänner och kunnat (hoppas jag) vara delaktig i deras liv. Dom kommer förhoppningsvis att vara med mig hela livet, och jag vill vårda den vänskapen och vara lika rädd om den som man är om sin käraste, för i slutet är det liksom vännerna som tar emot mig om jag faller. Alla har inte en stöttande familj, och även där är jag lyckligt lottad, bland annat därför känner jag mig trygg i mig själv och beskrivs alltid som en glad och positiv tjej. Jag vill tacka min familj för det. Jag blir helt blödig när jag tänker på mina nära, och fylls alltid av en sådan värme och brinnande kärlek, tacksamhet. Det är viktigt att vara tacksam och tala om hur mycket någon betyder för en, och jag hoppas och tror att jag är värd mina vänner och familj, annars hade jag nog inte känt så här. Älskar er.

 


Vill, vill, vill, vill



Jag är så himla beroende av att trivas i min "egen borg", mitt hem. Jag vill komma hem till MIN lägenhet. Köpa blommor och hålla ordning i MIN lägenhet. Där jag bor, där jag inte behöver ta hänsyn till någon. Nu kommer jag jobba häcken av mig, jag kommer känna mig osäker på jobbet och till största sannolikhet känna mig ganska vilsen, då behöver jag en trygg, fast punkt. Ett boende jag trivs med, där jag kan komma hem och slappna av. Jag är så sugen på att köpa en lägenhet men jag måste vänta. Borde inte köpa nu innan jag kommit igång med jobbet, samt att jag måste sälja min nuvarande bostadsrätt som varit uthyrd först. Gäller att ha is i magen, men ibland när man hemnetsurfar så hittar man DET. Just nu har jag hittat en fantastisk lägenhet som jag blivit KÄR i. Inte så stor, men precis som jag vill ha den..

Vill, vill, vill, vill...

Om

Min profilbild

Sanna